image

Föreningsdemokrati och heta debatter

En klok person beskrev en gång hur man i en organisation kan finna framkomliga vägar när det uppstår målkonflikter och starka åsiktsskillnader.

Det beskrevs ungefär såhär:

Först ska vi komma överens om vad vi är överens om, sedan ska vi komma överens om vad vi inte är överens om i vad vi är överens om, sedan ska vi komma överens om vad vi är överens om i vad vi inte är överens om. Efter detta ska samtal pågå likt en väldig kvarn tills vi når en majoritet, granskade intil kommatecknen.

Det här med föreningsdemokrati är inte så enkelt alla gånger. Att infoga sig till majoritetens beslut är en del av demokratin, som vid vissa frågor kan vara omskakande. Men sådan är demokratin, vilken förstås kan gestalta sig på olika sätt i olika frågor. Därför har vi i föreningarna anats om stadgar för att kunna slita oss vid åsiktsskillnader. Den demokratiska metoden förutsätter inte sällan en förmåga att kompromissa och därtill göra avvägningar mellan olika ståndpunkter.

Vrede i sak, men vänskap i det personliga kännetecknar en god föreningsdemokrati. Vid vissa möten kan tongångarna gå höga. I replikskiften kan tonen skärpas och för den oinvigde kan det ibland förefalla som två personer som debatterar för sin sak är färdiga att klippa till varandra.

Efter en debatt som jag deltog i för några år sedan, så kom en person fram till mig och min motdebattör, där vi efter debattens hetta stod stillsamt talande med en varsin kaffekopp i handen. Personen frågade häpet om vi inte var osams. Vi svarade nästan i kör att så ingalunda var fallet, varpå en intressant diskussion om debatter och demokrati följde.

I föreningslivet kommer vi vara oense och stöta på målkonflikter. Vi måste dock i alla lägen skilja på personen och funktionen. Den som ägnar sig åt personliga tillmälen eller osakligheter, kommer sannolikt väcka sympatier till fördel för den andra ståndpunkten och troligtvis en rådighet från den som fått uppgiften att leda mötet.

Jag brukar säga att det både ska vara lustfyllt och utmanande att få förtroendet att verka i en styrelse. Det ska finnas en mening med uppdraget att vara utsedd att fungera som styrelse. Själva ordet ”Styrelse” signalerar att det är en grupp som styr. Inom föreningslivet inom Svenska Sportdykarförbundet så sker det från ett årsmöte till ett annat.

Idrotten Vill - det vi tillsammans enats om inom svensk idrott.
Idrotten Vill – det vi tillsammans enats om inom svensk idrott.

Med dessa ord vill jag dels i god ordning uppmuntra er att skriva motioner till kommande förbundsmöte. Föreslå personer till valberedningen som ni tror kan göra skillnad och fungera i förenings- eller förbundsstyrelsen.

Inom SISU, idrottsrörelsens gemensamma studieförbund, finns flera utbildningar för styrelsemedlemmar och andra föreningsledare som vill utveckla sig och sin förening. Genom exempelvis en studiecirkel ges chansen att vässa dina kunskaper och lära dig mer om vad som gäller för den ideella föreningen, hur verksamheten kan utvecklas och mycket därtill.

Signalflagga A
Signalflagga A

Allt handlar i grunden om demokrati och den ideella föreningens nutid och framtid och om de färdvägar som står för dörren. Vilken färdväg vi väljer, ja det röstar vi om. Det är det fina med den föreningsdemokratiska metoden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *