Beslut om kvotering för 40–60 representation i styrelser och valberedningar

Riksidrottsstyrelsens förslag till intensifierat jämställdhetsmål för svensk idrott, som ska uppnås 2025, bifölls efter diskussioner enhälligt av stämman. Henrik Johansson, förbundsordförande och en av tre stämmodelegater från Svenskan Sportdykarförbundet, riktade en tydlig fråga till Riksidrottsstyrelsen (RS): – vad händer om specialidrottsförbund (SF) inte uppnår målen. Det vill säga, vilka konsekvenser kan förändringen tänkas få i praktiken. RS betonade att man kommer stötta arbetet i de SF som har en resa att göra i denna fråga. Det kommer dock kräva ett målinriktat aktivt arbete för respektive SF att nu aktivt och målinriktat arbeta med dessa frågor.

RF förstärker upp personalkapaciteten för att ge stöd i processen och flera SF kommer också behöva avsätta personella resurser för att i verklig mening arbeta med frågorna. Det är oerhört viktigt att såväl vi inom SF för en tät dialog parallellt med att vi tar del av den hjälp som kommer finnas inom rörelsen.

I den granskning som Dagens Nyheter tidigare gjort, så framkom bland annat: 

Av i dag totalt 547 styrelseledamöter är 35 procent kvinnor. När jämställdhetsmålet sattes, 2011, var procentsatsen densamma.

○ Endast 14 av 71 förbundsordförande är kvinnor. Här har idrottsrörelsen backat med två personer på två år och bara ökat med en person på fem.

○ Av 71 förbund klarar endast 26 styrelser 60–40-målet. Även 2011 var det 26 förbund, men då av 69.

För SSDF var siffran vid DN-granskningen 71% män respektive 29% kvinnor.

Nu är målet klubbat 

Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Det kommer krävas ett stort arbete för många SF de närmsta åren. RF kommer även stödja arbetet med att nå målen, såväl personellt och ekonomiskt.

Jämställd idrott är en förutsättning för att framtidens idrott ska vara öppen och välkomnande för alla. Nu är ett beslut om vägvalet fattat i demokratisk ordning. Beslutet är ett tydligt ställningstagande som kommer innebära en hel del arbete. Det kommer bland annat innebära kunskaps- och kompetenshöjning för att nå målen. Det handlar praktiskt om att ändra normer och hierarkier.

Beslutet om intensifierat jämställdhetsarbete innehåller även att Riksidrottsförbundets stadgar i 11 kap. 4 § 4 ändras med ikraftträdande från och med den 1 juni 2021. Ändringen innebär att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent i specialidrottsförbunds styrelse och valberedning. Det är också ett viktigt budskap till alla hårt arbetande valberedningar.

Nu ska vi tillsammans slå in en helt ny växel i detta viktiga arbete som också kommer vara en av punkterna vid kommande kommittéträff.

SSDF:s ordförande talar vid Riksidrottsmötet i Karlstad.
SSDF:s ordförande talar vid Riksidrottsmötet i Karlstad.

 

Samling för vattensäkerhet

Den 16 maj genomfördes ett möte mellan Svenska Sportdykarförbundet (SSDF) och Svenska Livräddningssällskapet (SLS) i Bromma. Vid mötet diskuterade vi utåtriktade aktiviteter och vattensäkerhet.

1898 bildades Svenska Lifräddningssällskapet vid Stockholms slott, som då förkortades SLSR.

1934 tar David Jonason (Mr Jones) tillsammans med engagerade personer från Svenska Simförbundet initiativ till ”Simborgarmärket”, som senare kommer att ägas av SLS och Simförbundet.

1960, det vill säga två år efter SSDF:s tillblivelse så storsatsar Sveriges kommuner på att uppföra simanläggningar, vilket markant ökar möjligheterna till simundervisning och simträning.

1970 kommer flera undersökningar som visar en stigande grad av simkunnighet i Sverige, som kulminerar i slutet av 80-talet med en näst intill hundraprocentig simkunnighet.

1994 gör simkunskap entré i skolans läroplan i och med LPO-94.

1996 sätts den nordiska simkunnighetsdefinitionen av de nordiska livräddningsorganisationerna.

2011 blir simkunnighet betygskriterier i grundskolans läroplan.

2016 är SLS och Finlands livräddningsorganisation värdar för ILSE’s kommittémöte.

SLS bildades inte utan anledning. 1898 drunknade 1100 personer i Sverige. 1970 var det 252 st drunknade. 2016 var det 115 som drunknade.

SLS är likt SSDF en ideell organisation. SLS har 6 400 aktiva medlemmar och därtill 12 000 stöttande medlemmar. SLS består av 24 regionförbund runt om i landet. Under sommaren 2016 har SLS bevakat sex stränder: Ängelholm, Tofta på Gotland, Tylösand, Skanör-Falsterbo, Malmö och Fiskebäcksbadet i Göteborg. Majoriteten av livräddarna som bemannar dessa livräddningsstationer arbetat i grunden ideellt och får endast mat och logi för sitt engagemang.

Barnens livräddningsskola

Sedan 1993 bedriver SLS Barnens livräddningsskola (BLS). Det är utformat för att stötta skolan i sin undervisning för att lära ut bad, båt, is och solvett. Här finns möjligheter att även berätta om signalflagga A.

En tävlande organisation

SLS tävlar i livräddning, dels nationellt men även i Norden, Europa och internationellt. 2016 arrangerades även Militär-VM i Tylösand.

Utbildningar och statistik

2016 utbildade SLS 198 poollivräddare, 27 havslivräddare och 43 juniorlivräddare. Över 1000 personer fick genom SLS HLR-utbildning.

SLS är en bred utbildningsorganisation. Utbildning av simlärare utgör basen i SLS utbildningar. 2016 utbildades hela 450 simlärare av SLS.

Drunkningsstatistiken är en av SLS viktigaste verktyg för att kunna sätta en väl underbyggd strategi för sitt arbete. Månatligen sätter SLS samman statistik över drunkningar i Sverige och sprider informationen i såväl media och egna kanaler. Statistiken analyseras för att söka svar på vilka persongrupper som löper störst risk för tillbud och olyckor i, vid och på vatten. Utifrån analyser kan sedan SLS rikta förebyggande insatser mot de grupper som löper störst risk att hamna i en drunkningssituation.

Samverkan med olika samhällsaktörer

SLS samarbetar bland annat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Konsumentverket och en rad organisationer och företag. Detta för att nå räckvidd med sina kampanjer och visioner. SLS samverkar även med lärarhögskolor för att öka antalet erforderligt utbildade simlärare.

Visste du att kunskapskravet för betyg E i slutet av årskurs 9 är:

Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge, och dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider

SLS och SSDF

Likt SSDF är medlemmar i den internationella organisationen CMAS, är SLS medlemmar i International Life Saving Federation (ILS), som är den globala sammanslutning som ansvarar för livräddning och sport kring livräddning. ILS har över 100 medlemsorganisationer.

SSDF och SLS kommer under sensommaren följa upp vårt möte och förbundens läkare kommer upprätta kontakt för att diskutera olika former av samverkan. SLS vision, värdegrund och mission ligger i linje med SSDF:s strävanden. Därför finns goda förutsättningar att samverka i många frågor.

Karin Brand, Generalsekreterare SLS. Mikael Olausson, Områdesansvarig Säkerhet & Livräddning SLS. Peter Kempi, Utbildningsstrateg SSDF. Henrik Johansson, Förbundsordförande SSDF. Hans Örhagen, Förbundsläkare SSDF.
Karin Brand, Generalsekreterare SLS. Mikael Olausson, Områdesansvarig Säkerhet & Livräddning SLS. Peter Kempi, Utbildningsstrateg SSDF. Henrik Johansson, Förbundsordförande SSDF. Hans Örhagen, Förbundsläkare SSDF.

 

9 sidor dykning i Dagens Nyheter

Jag frukosterar innan ännu en lördag med föreningsadministrativt arbete som väntar. Läser mina morgontidningar och finner i dagstidningen Dagens Nyheter (DN) hela 9 sidor fängslande text och bilder om dykning i Tuna Hästberg, en f.d, gruva som drevs från 1400-talet till 1968. Jag läser om marinbiologen Filippa Ek som började sin dykbana med snorkling, fridykning för att sedan blir sportdykare med med tekniskt intresse.

Filippa intervjuas om vad dykningen betytt i hennes liv. Filippa beskriver hur fridykningen bland annat fått henne att stå emot grupptryck och givit självförtroende och respekt för naturen. Filippa är inte hörande, men kommunikationen under vattenytan fungerar bra, vilket ni bland annat kan läsa mer om i dagens fina artikel.

Reportaget i DN fångar upp flera aspekter av sportdykningen och visar på en verksamhet som gör skillnad för såväl individ och natur.
Reportaget i DN fångar upp flera aspekter av sportdykningen och visar på en verksamhet som gör skillnad för såväl individ och natur.

Inom Svenska Sportdykarförbundet finns människor med olika former av funktionsvariationer och förbundet kan samverka med andra aktörer inom den samlade idrottsrörelsen kring både bredd och elitverksamhet.

image

 

Dövidrottsförbundet firade 100 år 2013, och med anledning av firandet visades en utställning om svensk dövidrott på Riksidrottsmuseet. Nu gör Riksidrottsmuseet om sina utställningar och skapar flera platser för möten. Reportaget om gruvdykning skulle kunna vara en perfekt utställning vid museet, som även speglar nutidens idrott.

Svenska Dövidrottsförbundet bildades den 6 november 1913 och består idag av 47 klubbar med cirka 5.000 medlemmar. 1995 blev förbundet invalt i Riksidrottsförbundet. Svensk dövidrott erbjuder barn, ungdomar och vuxna idrott i en teckenspråkig omgivning. Förbundets stora engagemang syns inom bredd- och elitidrotten.

En lördag i maj med 9 sidor dykning är värd att uppmärksamma. Tack till Filippa Ek som berättade om sin väg inom dykningen för Lars Lindqvist. Tack till Jonas Lindkvist, för fantastiska bilder. Slutligen en applåd till DN som idag erbjuder 9 sidor dykning. 

 

Vi dyker ned i det blå för miljön

Nyligen kom jag i samspråk med en småbarnsfamilj, som likt mig stod och blickade ut över det öppna havet. Mamman i familjen sa: ”tror ni barnen kommer uppleva fiska vatten och blåa oaser när de blir äldre”. Det blev tyst en längre stund. För egen del tänkte jag så det knakade, framförallt på varför jag inte omgående svarade jakande på frågan. Pappan svarade: ”jag hoppas verkligen det”. Jag fann mig till slut och svarade: ”det måste vi verkligen jobba för”.

Nedskräpning i våra hav, sjöar och vattendrag är sedan flera år ett reellt miljöproblem. Många miljoner ton plast hamnar i haven varje år. I Sverige har regeringen satt fokus på frågorna, men betydligt mer måste till för att fler ska få uppleva våra vatten i framtiden. Insatserna handlar både om att minska mängden plast som hamnar i havet och att hantera den plast som redan hamnat där. Plast inom hushållen är bara en del av alla plaster som hamnar i naturen.

Årligen förbrukas nästan 2 miljarder plastpåsar i Sverige. Många går direkt från butiken till soptunnan

Idag är det bara 10% av alla plastpåsar som samlas in. Endast 50% av dessa plastpåsar återvins, och resten skeppas vidare till fjärran länder. Det är en av orsakerna till att det idag finns sex gånger fler plastpartiklar än plankton i Stilla havet. Det sker flera lovvärda intiativ för att minska nedskräpningen med plast. Ett sådant är att panta plast, vilket bland annat matvarukedjan Hemköp kommer arbeta med. Här gör organisationer som Städa Sverige reell skillnad. Genom att sätta ett återvärde på exempelvis plastpåsar kan det leda till att fler återlämnar plast så avfallet kan hanteras på ett klokt sätt.

Visste ni att tidningen Sportdykaren är svanenmärkt?
Visste ni att tidningen Sportdykaren är svanenmärkt?

Vi som ägnar oss åt olika former av sportdykning är helt beroende av livskraftiga vatten. Vi är inte sällan också de första som ser synbara förändringar under ytan. När våra föreningar städar i vatten , älvar och vid stränder så är det ett ställningstagande. När vi rapporterar in förändringar i den maritima miljön till länstryrelser och miljövårdande myndigheter är det ett aktivt handlande. I sommar kommer SSDF till Almedelen med appellen ”Idrott & Vattenmiljö”. Det kan och ska det tolkas som ett tydligt ställningstagande.

Människor skyddar det som de älskar. Men hur kan man skydda något man inte ser Jacques-Yves Cousteau (1910 – 1997)

Vi sportdykare kommer inte tiga. Vi kommer slå vakt om den maritima miljön och aktivt arbeta för att haven, sjöarna och vattendragen bevaras och skyddas. Det är också vårt huvudbudskap vid Almedalen sommaren 2017. Idrott och vattenmiljö går  hand i hand.

När allt kommer omkring handlar det om ansvar. Cousteaus budskap gäller: ”Det vi älskar skyddar vi”.

GA CMAS Rom med svensk representation

Svenska Sportdykarförbundet sänder sina gratulationer Anna Arzhanova, som omvaldes som president för CMAS. Vi gratulerar även Hassan Baccouche, till fortsatt förtroende som generalsekreterare. Sedan gratulerar vi förstås hela CMAS styrelse.

På plats vid CMAS-mötet i Rom finns förbundets hedersordförande Gunnar Järvholm (även ledamot emeritus i CMAS och mångårig förbundsordförande i SSDF), Mats Gunnarsson, ordförande i Tekniska kommittén Sverige, Peter Kempi, utbildningsstrateg Sverige.

Anna Arzhanova, omvald som president för CMAS.
Anna Arzhanova, omvald som president för CMAS.

Vi talar allt tydligare om framtida olympiader

Vad är SOK och vad är IOK? Vem arrangerar OS och vem bestämmer vilka idrotter som får vara med på OS-programmet. Idag har SSDF:s förbundsordförande samtalat om saken i samband med besök vid Riksidrottsmuseet.

Den olympiska rörelsen organiseras av IOK som har den fulla beslutsrätten kring allt som rör det olympiska. Rörelsen täcker fem kontinenter och når sin kulmen vartannat år då världens främsta idrottare samlas för att tävla vid de olympiska spelen. För att tillhöra den olympiska rörelsen krävs att man arbetar i enlighet med den Olympiska Chartern (det olympiska regelverket) och att organisationen erkänns av IOK.

Målet för den olympiska rörelsens är att bidra till att bygga en fridfull och bättre värld genom att utbilda ungdomar genom idrott som utövas enligt de olympiska värderingarna:

  • strävan efter perfektion
  • respekt
  • vänskap

De olympiska spelen är det största internationella idrottsarrangemanget. De ursprungliga olympiska spelen kan spåras hela år 776 f.Kr. Den organiserade formen av olympiska i modernare tider gick av stapeln i Aten 1896. OS har sedan dess flaggats upp regelbundet med undantag för 1916 då första världskriget ägde rum och 1940 och 1944 under andra världskriget då spelen ställdes in. De olympiska spelen var länge helt mansdominerade och ett aktivt arbete skedde bland annat i Sverige för att göra spelen mer jämställda.

Under åren som olympiaden arrangerats har en rad sporter förekommit. Bland annat undervattenssimning och livräddning medelst bräda. Sverige har bland annat OS-guld i konst. Den flitige konstnären David Wallin tog med sin tavla ”Vid Arilds strand” OS-guld i Los Angeles 1932.

Symbolen för den olympiska rörelsen är fem ihopflätade ringar
Symbolen för den olympiska rörelsen är fem ihopflätade ringar

Svenska Sportdykarförbundet är genom sitt långvariga medlemskap i CMAS del av ett internationella Specialidrottsförbunden (de internationella ideella organisationer som administrerar en eller fler idrotter på världsnivå och och omfattar liknande organisationer på landsnivå). SOK består av 36 ordinarie medlemsförbund (så kallade olympiska specialförbund, OSF) och 14 så kallade ”recognized förbund” (idrotter som för närvarande inte finns med på det olympiska tävlingsprogrammet men som är accepterade av Internationella Olympiska Kommittén, IOK). SSDF är ett av 14 recognized förbund.

Riksidrottsmuseet skildrar svensk idrott från forntid fram till idag. Den 16 juni 2007 invigdes museet. Riksidrottsmuseet är statligt finansierat och har Riksidrottsförbundet som huvudman.
Riksidrottsmuseet skildrar svensk idrott från forntid fram till idag. Den 16 juni 2007 invigdes museet. Riksidrottsmuseet är statligt finansierat och har Riksidrottsförbundet som huvudman.

För er som vill se utställningen om olympiadens historia så är det snabba puckar. Riksidrottsmuseet kommer renoveras en tid framöver från maj månad.

image

 

Jämställd idrott där piskan har bytts mot morot

Mindre än en månad kvar,  den 19 – 21 maj äger Riksidrottsmötet rum i Karlstad. Riksidrottsmötet går att likna med den samlade idrottsrörelsens riksdag och flera viktiga frågor och val ska vi gemensamt fatta beslut om.

En viktiga fråga som vi inom RF-familjen arbetat med under flera år handlar om en jämställd idrott och färdvägar för att nå tidigare satta mål. Några av er kanske kommer ihåg diskussionen som följde efter granskning i DN förra året och det utspel som RF gjorde via Riksidrottstyrelsen* (RS) i oktober 2016: jämställdhetsarbetet hade misslyckats och dörför krävdes hårdare tag. RS meddelade att de skulle föreslå kvottering på stämman i Karlstad och flaggade för att de som inte lyckades leva upp till kraven skulle drabbas av ekonomiska sanktioner.

Flera diskussioner har skett via strategimöten mm och RS har bytt piskan mot morot. Förslaget är att inget kön ska representeras med mindre än 40% hos specialförbundens** beslutande och rådgivande organ år 2021. Förslaget är nu att SF istället för att få möta sanktioner ska belönas om de på allvar tar tag i frågorna. Här står ett viktigt arbete inför oss i SSDF. Vi är inte ensamma, bara 26 av 71 SF lever idag upp till jämställdhetsmålet.

image

 

I backspegeln och framrutan
Förslaget om en tvingande regel avseende könsförhållandena rör de av SF-stämman (förbundsmöte/årsmöte) valda organen styrelse och valberedning. Angiven könsfördelning avser ledamöterna och räknas utöver ordföranden. Skulle även ersättare (suppleanter) väljas får hänsyn även tas härtill vid valen. I övrigt, för andra organ som SF-stämman väljer, gäller 3 kap. 3 § om jämställdhet mellan kvinnor och män som tidigare.

Idrottsrörelsen fattade redan 1977 beslut om en första handlingsplan för jämställd idrott. Det var samma år som SSDF döpte om UV-polo till UV-rugby. SSDF var även i flyttbestyr från Vasagatan till Idrottens Hus i Farsta.

Senast RF-stämman beslutade om nya jämställdhetsmål var 2011. Målen bestod dels av en övergripande beskrivning av vad idrottsrörelsen menar med jämställd idrott och dels av delmål att uppnå per RF-stämman 2017. Då denna tidpunkt nu är nådd tvingas RS konstatera att idrottsrörelsen inte lyckats nå den ambition som fastslogs 2011. RS förslag till RF-stämman 2017 innebär därför både nya jämställdhetsmål med sikte på 2025 och en formell reglering av könssammansättningen i SF-valda organ, där inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent.

RS menar att en formell reglering av representationen är logisk då mål som funnits under lång tid inte har nåtts. I den strategiska planen som vi arbetat med framställs en jämställd idrott som en förutsättning för att idrottsrörelsen ska fortsätta att vara relevant. Att då komplettera satta mål med reglering av särskilt utpekade organ är att ta ansvar för framtidens idrott enligt RS. En idrottsrörelse som ska vara öppen och välkomnande för alla.

I jämställdhetsmålen formuleras att också rådgivande organ, t.ex. kommittéer, råd och arbetsgrupper, ska omfattas av en könsfördelning om 40/60. SF uppmanas att kraftfullt arbeta för att också dessa organ ska ha en könssammansättning som motsvarar jämställdhetsmålen. På samma sätt förväntas SF ha jämn könsfördelning när delegater och andra funktioner väljs ut att representera SF i olika sammanhang.

Valberedningar

Könssammansättningen i valberedningar kräver en särskild kommentar. Målet säger att valberedningarna på alla nivåer, ska bestå av lika antal kvinnor och män. Motivet är att valberedningarna spelar en betydelsefull roll för nomineringsprocesser och rekrytering till olika beslutande organ.

Införandeperiod

När det gäller stadgeändringen föreslås en införandeperiod från RF-stämman 2017 till RF-stämman 2021.

Under införandeperioden vill RS fokusera på frågan och avser i sitt stimulansstöd särskilt prioritera jämställdhet. De SF som idag inte uppfyller jämställdhetskraven kommer att prioriteras i fördelningen av stimulansstöd för jämställdhetsarbete.

RS vill också tydligt markera att införandet av stadgeregleringen 2021 enbart utgör en bortre tidsgräns. SF uppmanas att snarast börja arbeta i denna riktning, om man inte redan gjort det. Från och med den 1 juni 2021 gäller att samtliga SF ska följa angivna åligganden.

Arbetet med jämställdhet och en jämlik idrott kommer vara en viktig uppgift som SSDF diskuterar. Nu gäller det att gå från ord till handling och på allvar avsätta tid, kraft och resurser för arbetet.

Stöd till SF

Det intensifierade jämställdhetsarbetet som RS initierat innebär att SF kan få stöd av RF och SISU Idrottsutbildarna i sitt arbete med att nå jämställdhetsmålen samt i arbetet med att förbättra könsbalansen i SF-valda organ. RF kommer kontinuerligt att följa upp uppfyllelsen av delmålen genom insamling av statistik. De SF som redan påbörjat arbetet kommer härmed få ett försprång, då moroten kommer vara mer ekonomiska medel för SF som i verklig mening hanterar frågorna i såväl styrelserummen och den dagliga kansliadministrationen.

Varför ska idrottsrörelsen ägna sig åt jämställdhetsarbetet

Jämställdhet och frågan om mäns och kvinnors representation inom idrotten har uppmärksammats under lång tid. För fyrtio år sedan, 1977, fattade RF- stämman ett beslut om en första handlingsplan för jämställd idrott. Den ersattes 1989 med Idrottens jämställdhetsplan inför 90-talet, vilken innehåller de första jämställdhetsmålen. Målen innebar bland annat att en önskad könsfördelning inom olika områden av idrotten formulerades. När det gällde rådgivande och beslutande organ angav målen att kvinnor och män skulle vara representerade med minst 40 procent. Valberedningarna skulle bestå av lika antal män och kvinnor. Avseende tränare skulle andelen kvinnor och män motsvara könsfördelningen bland de aktiva inom respektive idrott. I planen spekulerar man också om att införa kvotering men föreslår att vänta med sådan åtgärd. Vid RF-stämman 1995 infördes reglering i stadgarna gällande könssammansättningen i RF-organ, men inte för någon annan del av idrottsrörelsen. Reglering av könsbalansen i beslutande organ är med andra ord inget nytt.

RF-stämman 2005 antog ytterligare en jämställdhetsplan. Denna innebar dock inga väsentliga förändringar avseende målen om könssammansättning i rådgivande och beslutande organ, valberedningar och högre befattningar.

Till RF-stämman 2011 spändes bågen högre och för samtliga delmål gäller härifrån att män och kvinnor ska vara representerade med minst 40 procent. Nu tillkom också delmål gällande ledare för barn- och ungdomsidrotten, landslagsledning samt tränare på riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Undantag gäller fortfarande för valberedningar, där målet är att uppnå jämn könsfördelning.

Hitintills har de av RF-stämmorna fastställda jämställdhetsplanerna och jämställdhetsmål för SF och dess medlemsföreningar varit av karaktären riktlinjer, uppmaningar och strävansmål. Vissa framsteg har gjorts i kölvattnet av detta målstyrande angreppssätt. Det är därför motiverat att även fortsättningsvis ha mål som pekar ut riktningen för jämställdheten inom olika områden av idrotten.

Som ett led i att flytta fram jämställdhetsfrågans position ytterligare fattade RS hösten 2016 beslut om ett intensifierat jämställdhetsarbete. Detta innebär bland annat förstärkning av personella resurser med särskild kompetens inom området samt ett utökat utbildningsstöd. Ytterligare ett instrument att ta till för att ta de sista stegen och nå de överenskomna målen är att i stadgarna tydligare reglera könssammansättningarna i SF-valda organ.

Det förstärkta jämställdhetsarbetet, med nya mål och tydligare regleringar, är också sammankopplat med idrottens strategiarbete. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela strategiarbetet. En jämställd idrott finns också särskilt utpekat i den strategiska planen som en av utvecklingsresorna, och anges vara en förutsättning för att idrotten ska nå sina strategiska mål 2025.

Jämställdhet är viktigt för idrottsrörelsen

Den värdegrund vi demokratiskt inom idrottsrörelsen enats om säger entydigt att idrottsrörelsen vill ha en jämställd idrott. Demokrati och delaktighet handlar om både mäns och kvinnors rätt och ansvar att utöva inflytande, fatta beslut, forma och bidra till utveckling av svensk idrott. Idrottsrörelsens demokratiska uppbyggnad baseras på representation och vilka som representerar är därför en viktig fråga. Nuvarande könsfördelning i rådgivande och beslutande organ visar att idrottsrörelsen inte är att betrakta som jämställd, vilket alltså rimmar illa med värdegrunden. En annan grundpelare är allas rätt att vara med som utövare och ledare, där kön inte ska utgöra någon begränsning för deltagande i idrott och det ska finnas lika möjligheter att bedriva idrott. Sammantaget kan jämställdhet sägas vara en demokrati- och rättvisefråga.

Det går idag inte att med säkerhet veta vilka långsiktiga effekter en jämställd idrott kan få. RS menar dock att tillräckligt mycket talar för att en jämställd och inkluderande verksamhet är positiv för idrottsrörelsens medlemmar och dess

Målen mot 2025 innebär att svensk idrott ska arbeta för livslång idrott i förening för alla, oavsett bakgrund, ålder, kön, ambitionsnivå eller andra förutsättningar. Alla ska få plats. Alla ska kunna se idrottsföreningen som ett bra alternativ för träning och tävling samtidigt som svensk idrott utvecklar en framgångsrik elit. SSDF håller fast kurs för att nå fram till dessa mål.

Vi kommer behöva hjälp på vägen, och det tjusiga med idrotten är just viljan att stötta och peppa varandra till såväl sportsliga och individuella framgångar. Med samma kämparglöd som fostrat olymper kommer vi nå målen med rätt prioriteringar och målmedveten träning. 

Svenska Sportdykarförbundet är ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, den svenska organiserade idrottsrörelsen.
Svenska Sportdykarförbundet är ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, den svenska organiserade idrottsrörelsen.

*Riksidrottstyrelsen är RF:s beslutande organ

**SSDF är ett av 71 specialförbund inom RF

INBJUDAN TILL EXKLUSIV FÖRHANDSVISNING JACQUES – HAVETS UTFORSKARE

INBJUDAN TILL EXKLUSIV FÖRHANDSVISNING JACQUES – HAVETS UTFORSKARE*

Härmed inbjuds du att som medlem i en SSDF-ansluten förening att anmäla ditt intresse för en förhandsvisning av biografin om den legendariska franska havsäventyraren och filmmakaren Jacques Cousteau, som också var CMAS** första president. Innan föreställningen inleder Henrik Johansson, förbundsordförande vid Svenska Sportdykarförbundet, med ett kort tal om hur dykning gör skillnad för enskilda individer och vår maritima miljö.

Det är viktigt att ni anmäler ert intresse innan den 17 april Resersättning utgår ej till filmvisningen. Skicka ditt önskemål till: dykfilmen@ssdf.se

Önskar du ta med en person som sällskap så skriv namnet på personen i din anmälan.

Information om filmvisningen

Dag: 19 april
Tid: Insläpp 17.30 (filmen startar kl 18.00)
Plats: Biograf Victoria***, Götgatan 67, 116 21 Stockholm
* Filmen om Jacques Cousteau (Jacques – Havets utforskare) har officiell biopremiär den 21 april 2017. Den efterlängtade biografin om den legendariska franska havsäventyraren och filmmakaren är vackert filmad i fantastiska miljöer. 1948: Jacques Cousteau, hans fru och deras två söner bor i paradiset, i ett vackert hus med utsikt över Medelhavet. Men allt Cousteau kan tänka på är äventyr. Tack vare hans uppfinning som gör det möjligt för dykare att andas under vatten, har han en helt ny värld att upptäcka och han är beredd att offra allt för uppnå sin inre önskan.

** CMAS (Confédération Mondiale des Activités Subaquatiques), är en världsomspännande organisation för sportdykare, med 98 medlemsländer och 10 miljoner dykare från hela världen.

*** Biograf Victoria uppfördes år 1936 för Sandrew Film och Teater. Victoria byggdes om till flerbiograf år 1973. Biografen har 7 salonger och drivs av Svenska Bio.

image

FRIDYKNINGEN INTAR SM-VECKAN I BORÅS 2017

Det är glädjande att det är så många idrotter som kommer att delta vid SM-veckan sommar 2017 i Borås. I skrivande stund arbetar Fridykningskommittén med förberedelser inför årets SM. Det kommer spraka av tävlingar i Borås första veckan i juli, då hela 50 SM-tävlingar tar plats under en och samma vecka.

Snart kommer en Kick-off äga rum i Borås för att vi inom idrottsrörelsen, kommunen och regionen tillsammans ska arbeta med att utveckla evenemanget och därtill skapa en positiv känsla inför sommarens SM-vecka. Det ligger naturligtvis stort arbete bakom ett arrangemang av denna dignitet. För SSDF ska vi skapa goda förutsättningar för att synliggöra vår verksamhet och lägga en stabil grund för att det också ska bli en bra TV-produktion. Detta kräver samtal om koordinering av tävlingsprogram, kommunikation, utbildningar för föreningarna, uppföljning av avtal och rättigheter mm. Det är en utmaning som ger oss goda förutsättningar att synliggöra fridykningen för fler presumtiva utövare.

Tillsammans har vi alla möjligheter att skapa den bästa SM-veckan någonsin!

SMVECKAN_ÖREBRO_CMYK_DATUM kopia (redigerbar)

Träff om Idrottslyftet 2016 – 2019

 

image

Svenska Sportdykarförbundet deltar vid konferensen om Idrottslyftet 2016 – 2019.

Under dag 1 har vi bland annat diskuterat: 

– utvärdering och uppföljning
– stödinsatser till träning och tävling
– utvecklingsplaner kopplade till uppföljning
– jämställdhetsarbete ur ett idrottsutvecklingsperspektiv
– stödinsatser för att skapa bättre föreningsmiljöer (anläggningar mm)
– SISU bör vara inkopplade till betydligt fler idrottslyftssatsningar

RF:s uppföljning av Idrottslyftet i siffror

– 113 aktörer
– 25 247 ansökningar
– 21 616 biviljade projekt
– 390 miljoner i ansökte medel
– 240 miljoner i beviljade medel
– utbildning av tränare och ledare är det vanligaste stödområdet

image

Förändringar under 2017

– en ny applikation via IdrottOnLine (idrottsmedel) finns tillgänglig
– tätare delrapporter som ska ge mer kunskap om föreningsstödets inriktning
– en större delrapportering sker under oktober 2017
– tydliga koppling till respektive SF:s utvecklingsplan
– tydligare ekonomisk återkoppling (uppföljning av kostnadsposter)
– fler mätbara mål (antal aktiva mm)

Centralt strategiråd

Det kommer ske en processutvärdering med fokus på att stötta IL-programmets genomförande. Strategirådet ska ge stöd till RF i genomförandet av flera IL-projekt. Under 2017 ska man fördjupa sig i två områden; fördelning av medel och gränssnitt mellan specialidrottsförbund (SF) och distriktsförbund (DF). För SSDF är arbetet med att bygga broar med respektive DF oerhört viktigt.

Det kommer ske en intervjustudie med cirka 12 SF. En viktig uppgift för strategirådet är att minska utslagningsmekanismer i tonåren, vilket innebär att stötta arbeten som får idrottare inom olika grenar att fortsätta med sin idrott.

SSDF:s arbete med idrottslyftet ska hållas enkelt och genomförbart då det i huvudsak är ideella krafter som ska leverera ett lapptäcke av rapporter

Några framtidsutblickar

Många medelstora och större förbund har anställt föreningsutvecklingsresurser (regionala eller nationella). Mycket talar för att det är bra om det finns en sammanhängande kraft som kan arbeta systematiskt med att utveckla idrottslyftet, lokalt aktivitetsstöd och SISU-stöd.

Målfokusering talas det ofta om inom idrottsrörelsen, men risken finns att målbilden tolkas på många olika sätt i en organisation. Detta talar också för behovet av en sammanhållande kraft som strukturerat kan mäta både kvalitativa och kvantitativa mål med respektive föreningsverksamhet. En tätare dialog med föreningarna kommer sannolikt vara av stor betydelse för framtiden. När SSDF hade distrikt och dykkonsulenter så fanns en naturlig kontaktpool till föreningarna. Det var förstås en annan tid och ett annat medlemsantal på den tiden.

Många förbund måste arbeta mer med att skapa kvalité i återrapporterna avseende måluppfyllelsen av idrottslyftet till RF. Det här med att mäta mjukvara (kvalitativa värden) kommer öka behovet av administration, vilket få SF tagit ekonomiskt höjd för.

Miljöfrågorna måste få en större plats i exempelvis avskrivningsplaner för ekonomiskt stöd till mer miljövänliga båtmotorer. Det ska löna sig att investera i miljövänligare allternativ. Det är inte bara båtmotorer och redskap som är investeringar för framtiden. Utbildningar är en mycket viktig satsning där vi som SF också kan arbeta närmare hållbarhetstanken, i allt från bokning av utbildningslokaler till utförande av praktiska avsnitt i utbildningar.

image