Dykning ger entré till en helt ny värld

Vi är många som fått erfara och fängslats av att det under ytan finns en hel värld att upptäcka. Går du i tankarna att gå en dykkurs för att öka dina naturupplevelser? I så fall är ett medlemskap i en dykförening en god investering som dessutom ger vänner för livet.

Igår genomförde årets miljöförbund, Svenska Sportdykarförbundet, en spontan ”plocka fimp” räd och prova-på aktivitet i Åhus, och kom i samspråk med flera personer som sökt havet i sensommaren. Ibland tar vi våra hav för givna. Som ett idrottsförbund med miljöengagemang är det viktigt att värna friska vatten, friska stränder och ett ansvarsfullt sätt att vistas i vår natur.

Månskensnatt i tångskogen

I tångskogen finns det gott om skydd och föda för många uppväxande fiskar och kräftdjur. På dagtid är de skyddade från större rovfiskar som då är rädda för att attackerade av fåglar. Nattetid skyddar mörkret rovfiskarna som vågar sig in på grundare vatten för att jaga, då risken för hungriga fåglar är nästan obefintlig. Exempelvis är ål, havsöring och och torsk nattliga jägare i grunt vatten.

Havets vegetarianer, som tjockläppad multe och id betar gärna på grunda bottnar om natten. Flertalet av kräftdjuren, som tångräkor, pungräkor och jättegråsuggan skorv är aktiva om natten. Ja, havets nattskiftspatrull skulle man kunna säga. Även snäckor och havsborstmaskar är mer aktiva och rörliga under dygnets mörka timmar.

Kanske har även ni stött på de vackra och pedagogiska illustrationerna om livet under ytan, som finns lite här och var efter våra kuster
Kanske har även ni stött på de vackra och pedagogiska illustrationerna om livet under ytan, som finns lite här och var efter våra kuster

 

Följ med ner på ett besök i undervattensvärlden – kanske får du bekanta dig med både kräftor och tångräkor.

RF:s råd och referensgrupper

Svenska Sportdykarförbundet har nominerat fyra personer till RF:s råd och referensgrupper. Dessa organ är beredande/stödjande för RF och SISU:s styrelser och deras kansli.

Arbetsgrupperna utgör ett forum där företrädare för idrotts-Sverige kan diskutera och förankra förbättringsförslag inom respektive sakområde.

Råden och referensgrupperna rapporterar till RF/SISU:s generalsekreterare som i sin tur ansvarar under respektive styrelse. Allt för att kunna nå idrottsrörelsens övergripande mål mot 2025.
Internationella rådet, har dels uppgiften att som ett referensorgan med tillvaratagen kompetens, skapa delaktighet och engagemang för internationella frågor, dels arbeta i en riktning som syftar till att stödja idrottsrörelsens internationella arbete och arbete med att få fler internationella evenemang till Sverige.

Bildnings- och utbildningsrådet, har till uppgift att arbeta med frågor som berör folkbildning och utbildning inom idrotten samt specifika uppgifter inom studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Syftet är att med bildning och utbildning som medel stärka SF och föreningar i sin utveckling i enlighet med fastställda mål.

Anläggningsrådet har utifrån antagen strategi och det anläggnings- och idrottsmiljöpolitiska programmet att verka för att tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer främjas.
Lokstödsnämnden, prövar överklagningar i enlighet med LOK-stödsföreskrifterna.

Referensgrupp för Översyn av stödformer i relation till mål 2025. Referensgrupp för Översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU. Referensgrupp för att ta fram en Etisk kod för att stärka idrottsrörelsens värdegrund.

image

Målet är att år 2025 ha en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling ska utformas så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet.

Svenska Sportdykarförbundet ska finnas där människor finns och är en del av den samlade idrottsfamiljen – som gör skillnad. 

Idrott i trygga miljöer – med vatten över huvudet sedan 1958

Just nu pågår det årliga arbetet med att avrapportera förbundets olika projekt som skett under året. Vi ansöker även om medel för nya projekt för att vi som en del i den samlade idrottsfamiljen aktivt ska bidra till de mål vi gemensamt beslutat om vid Riksidrottsmötet. Det är ett arbete som är viktigt och avgörande för olika projekt.

Vi uppvaktar regelbundet kommuner som planerar renoveringar av badhus eller omstruktureringar av den maritima miljön. Linköpings kommun kommer bygga ett nytt badhus och det hedrar kommunen att man från ax till limpa samverkar med det lokala föreningslivet. När kommunala tjänstemän söker information om exempelvis mått för att kunna genomföra tävlingar i UV-rugby, fensimning, Fridykning och utbildningsverksamhet, så vittnar detta om en klok anda, där idrotten får ta plats. Vi vet att det kommer tillbaks till kommunerna genom att fler får möjlighet att engagera sig i det ideella idrottslivet.

Planeringen inför förbundets 60-års jubilieum är också i full gång. 1958, då Svenska Sportdykarförbundet bildades, närmare bestämt den 9 april, så utsågs en interimsstyrelse i Skottenborgs aula. Organisationen antog namnet ”Sportdykarfrämjandet” och i interimstyrelsen ingick: Ulf Holm, Dennis Östlund, Paul Fahlén, Börje Strömberg, Dag Johannisson, Bengt Börjesson Bo Cassel, Lennart Eriksson, Gösta Fahlman, Helge Fällman, Lag W Hannertz, Curt Lindblad, Lars Strandberg, Bårdh Östergren .

På det första styrelsemötet antogs tre arbetsuppgifter:

1. Att organisera medlemskadern och ge ut en matrikel

2. Att utarbeta säkerhetsbestämmelser för sportdykare och sprida dessa.

3. Att ge ut någon form av medlemsblad och ordna upplysningsverksamhet

Den 6 september samma år hölls den första dykarriksdagen, där diskussioner om stadgeförslag, föredrag varvades med en mindre utställning. Under denna dykarriksdag antogs namnet Svenska Sportdykarförbundet, som vi ännu bär. I december 1958 kom tidningen Sportdykarbladet, där bland annat dykfaggan presenterades. Ansvariga utgivare var Gösta Fahlén, Paul Fahlén och Hasse Lundberg.

image

Ledartillväxt är nödvändigtIdrott i trygga miljöer

Den frivilliga ledarutbildningen har varit och kommer att vara av avgörande betydelse för utvecklingsarbetet inom svensk idrott. Genom den kan nya kunskaper, som bygger på gemensamt utvecklingsarbete föras ut till ledarna på föreningsnivå. Det är i föreningarna, som svensk dykidrott formas. I ledarutbildningar så är ledarskap en grundbult, där etik och moral samt andra viktiga trovärdighetsfrågor hela tiden måste finnas med.

Idrottsrörelsens ledarbrist beskrivs inte sällan som en ödesfråga. Med all rätt. Flera projekt och satsningar har därför kommit och gått under årens lopp. Från centralt håll kan nämnas Unga Ledare, Ledarfokus, Handslaget och Idrottens ideella ledare. De är alla goda exempel på mer utbildningsinriktade projekt, men vi måste nu gå längre och skapa solida plattformar för ledartillväxt med långsiktiga strategier som håller.

Därför kommer SSDF gå i takt med Stretegi 2025 och aktivt arbeta för att finnas där människor finns. Det handlar också om närvaro ute i föreningarna med handfast hjälp i olika skeenden för att rekrytera och behålla ideella ledare.

Från centralt håll arbetar vi sedan en tid i olika nätverk, där vi samverkar med andra specialidrottsförbund. Här finns mängder av lärdomar och samordningsvinster att göra. SSDF:s kommittéer arbetar med frågorna och kommande helg arrangeras en viktig träff vid Arlanda Stad, där frågor om hur förbundet och dess UV-rugbyaktiva kan skapa ett underlag för att ta fram en strategi över vilka steg som ska finnas i tränarutbildningar. Redan från start ska det finnas ett definerat mål och hur vi tillsammans möjliggör att så många som möjligt nås och attraheras av budskapet.

Att bedriva en kvalitetssäkrad utbildningsverksamhet är nödvändigt, varför SSDF:s tradition av individanpassade former för utbildning utökas. En sådan satsning är arbetet att skapa virtuella möjligheter att genomgå delar av utbildningar på distans. Det är centralt för oss inom SSDF att föra dialog med föreningarna och samtidigt upprätthålla en nära dialog med den samlade idrottensrörelsens övriga organ, som Riksidrottsförbundet, SISU-Idrottsutbildarna, andra specialidrottsförbundet och med idrotts- och SISU- distrikten i landet.

Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Fler ska inbjudas i denna gemenskap.

image

Försäkringar och prova-på aktiviteter

Du som är aktiv inom Svenska Sportdykarförbundet omfattas av en olycksfallsförsäkring som vi sedan flera år tar fram i samarbete med Folksam.

Nu under sommaren sker många prova-på aktiviteter och det kommer en hel del frågor om försäkringens giltighet, det vill säga när den gäller och för vilka.

SSDF:s nuvarande försäkring (K60888) gäller från och med 1 januari 2017. Från förbundets sida har det varit viktigt att skapa en försäkring som man begriper sig på, utan krusiduller och svårtolkade villkor. Nedan kan du läsa mer om de olika delarna i försäkringen.

Vem gäller SSDF: försäkring för?

• Alla medlemmar i förbundet som har fyllt 16 år och som deltar i sportdykningsaktivitet
• Ungdomar till och med 15 år som deltar i sportdyknings- aktivitet
• Deltagare som deltar i av förening anordnade prova-på dyk

SSDF har delat in sina medlemmar i kategorier, därav åldersindelningen ovan. Försäkringen gäller således alla åldrar.

När gäller försäkringen?

Försäkringen gäller för olycksfallsskador och/eller tryckskillnads- skada som inträffar under utförande av aktivitet inom sportdykning anordnad av förbundet, förening eller under sportdykning i privat regi. Den gäller också under direkt färd till och från dessa aktiviteter. Om en aktivitet sker på annan ort än hemorten, gäller försäkringen också under resor och vistelse i samband med denna. Definitionen av sportdykning är den verksamhete som SSDF omslutet. Bland annat undervattensrugby, fridykning, dykning med apparat, fensimning och undervattensfotografering.

Vid utlandsresa

Försäkringen gäller utomlands på samma sätt som i Sverige när vistelsen utomlands pågår under kortare tid än 45 dagar. För att du ska få ersättning för bland annat hemtransport och kostnader vid akut sjukdom ska föreningen ha tecknat en särskild idrotts- reseförsäkring, en så kallad K96. Tänk på att när du reser inom EU behöver du ha med dig ditt europeiska sjukförsäkringskort. Det beställer du enkelt på Försäkringskassans hemsida www.fk.se/utomlands .

Vid resor i privat regi

Vid resor utomlands som inte är anordnad av SSDF eller förening gäller försäkringen endast i samband med själva dykaktiviteten.

Sönderklippta kläder i samband med vård

Folksam lämnar ersättning om sjukvårdspersonal har klippt sönder kläder i samband med att du fick vård. Den högsta ersättning som Folksam lämnar för en skada är 15 procent av ett prisbasbelopp*.

Om du vill bygga ut ditt försökringsskydd så att du också är försäkrad under hela din fritid, rekommenderar vi att du kompletterar med Folksams olycksfalls- eller barnförsäkring. Kontakta Folksam så hjälper de dig att bli rätt försäkrad. Ring 0771-950 950.
Försäkringsvillkoren hittar du här

*Prisbasbeloppet år 2017 är 44 800 kronor.

I morgon lördag samlas svensk idrott i Rålambshovsparken inför årets prideparad. Vi samlas under banderollen med ”Idrotten gör Sverige starkare”. Cirka 12.20 kommer vi gå och ställa oss på plats i själva pridetåget som startar 13.00.

Alla som vill ska ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett nationalitet, etnisk ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar. Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna lägger allt mer fokus på att öka förståelsen för vilka normer som råder inom idrotten – allt för att öppna upp till samtal och öppna upp idrotten ännu mer än vad den är idag.

Den samlade idrottsrörelsen kommer tillhandahålla  regnbågsfärgade armbindlar och småflaggor till alla som vill bära dem i tåget

Vad är Pride?

Pride firas över stora delar av världen. Det var ursprungligen en manifestation till minne av den amerikanska gayrörelsens födelse i New York i juni 1969. Pride betraktas även som en politisk aktion, ett ”safe space” och ett diskussionsforum etc.”

image

Sprid gärna ert deltagande i paraden medan vi går längs med Stockholms gator. Vi använder oss av #hbtqidrott.

Sociala medier #hbtqidrott

Låt alla dyka – idrott åt alla

Idag har SSDF haft prova-på aktiviteter på två platser. Vid dagar som dessa så får barn, ungdomar och vuxna testa på snorkel, cyklop och fena medelst ett medskick om föreningslivets möjligheter för presumtiva sportdykare. Vi försöker i möjligaste mån att samverka med kommuner och andra aktörer från idrotts- och folkrörelsen vid utåtriktade aktiviteter.

För att nämna två organisationer som bedriver ett utåtriktat arbete, vilka vi också ofta stöter på, är Naturskyddsföreningen och Fritidsbanken. Dessa organisationer finns där människor finns och delar med sig av kunskap och lån av prylar. Deras idé är likt Svenska Sportdykarförbundet ideell.

Fritidsbanken kan beskrivas som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Där Fritidsbanken finns kan människor låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. cyklop, snorkel, fenor, skidor, skridskor, inlines, flytvästar, snowboards och mycket mer. Utlåningstiden är i 14 dagar och det kostar inte en krona för den som lånar utrustning.

Budskapet är: ”Alla kan låna och allt är gratis

2013 öppnades den första Fritidsbanken i Deje i Forshaga kommun, tre mil norr om Karlstad där senaste Riksidrottsmötet hölls. Det var diakonen Carina Haak som kläckte idén och i ett samarbete mellan Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet Ett Öppnare Värmland, och så förverkligades Carinas idé. Verksamheten bedrivs ideellt på kvällstid och fungerar dagtid som en praktikplats för personer som av olika skäl behöver arbetsträna. Här kan vi prata om socialt entreprenörskap som gör skillnad. Vilken annan bank kan matcha den avkastningsglädje som Fritidsbanken ger.

På kort tid har Fritidsbank vuxit. Visionen, att det ska finnas (minst) en Fritidsbank i varje kommun, är inte längre en utopi. Man kan dra paralleller till kommunbibliotekens och studieförbundens framväxt under början av 1900-talet. Genom dessa bildningsutposter ökade människors tillgång till kultur och kunskap. På samma sätt vill Fritidsbanken bidra till att ge människor tillgång till lek och fritid genom motion och hälsa.

Vem/vilka som startar upp Fritidsbanken lokalt ser olika ut från kommun till kommun. Oftast är det en sammanslutning av intressenter såsom lokala idrottsföreningar, kommunen, Svenska Kyrkan och andra organisationer.

Är man intresserad av att starta sin egen Fritidsbank så är står Fritidsbanken redo att hjälpa till. Vill man vara en del av Fritidsbankskonceptet finns det tre viktiga regler:

– gratis att låna
– ingen depositionsavgift
– fokus på miljö och återvinning

Det mesta av utrustningen är gåvor, vilket är en viktig förutsättning för verksamheten. Barn växer ur sin utrustning och den kan mycket väl komma till användning för andra. Vid många dykföreningar fungerar det på samma sätt, dels vid prova-på dagar, dels när man som ny i sporten ofta kan låna dykutrustning vid kurser eller utövning.

image

Natyrskyddsföreningen finns i hela landet och anordnar naturskor under sommaren. Naturskyddsföreningen är en ideell förening som startade för över hundra år sedan av en grupp vetenskapsmän. Konstnärer som Anders Zorn och författare som Selma Lagerlöf anslöt sig, och med tiden växte organisationen till 226 000 medlemmar. Idag är det Sveriges största miljöorganisation.

Det finns en viktig uppgift för oss som vill värna en idrott för alla och samtidigt värna miljön. Tillsammans med andra organisationer är vi en kraft att räkna med. Ekonomisk utsatthet finns på flera platser, därför är den ideella rörelsen viktig. Nedskräpning finns på allt från de högsta av berg till de djupaste havsravinerna. Vi vet idag att plasten är det vanligaste skräpet på våra stränder. Vi erfar det påtagligt vid våra aktiviteter genom Städa Sverige.

Som en ung gosse berättade idag vid en av våra många prova-på aktiviteter: Sjöar och hav ska inte få vara en soptipp.

Eller som tjejen som för första gången i sitt liv snorklar med sin pappa på den lilla iordninggjorda snorkningsleden, med tryck säger: pappa, jag vill bli marinbiolog och lära mig att dyka.

image

Tack vare Fritidsbanken, Naturskyddsföreningen och Svenska Sportdykarförbundet fick idag fler personer uppleva det som vi gillar allra bäst: dykning, en levande natur och sann solidaritet.

Spara inte på bra idéer

Lördagen den 29 juli höll Dyktankhuset på Djurgården öppet och inbjöd människor till en dykningens skattkammare.

Det är trevligt att komma i samspråk med förbipasserande om dykning i allmänhet och dykning i synnerhet. Igår talade jag med en familj från Holland som hade bestämt sig för att turista i Stockholm. Deras intresse för regalskeppet Wasa var stort. Familjen hade innan resan till Sverige kollat ut museum och platser som de skulle besöka. Bland annat fanns Wasamuseet, Sjöhistoriska museet och Biologiska museet. Det sistnämnda invigdes den 11 november 1893, men museet kommer upphöra med sin verksamhet den 31 augusti 2017, på grund av omfattande renoveringsbehov är det osäkert om museet kan öppnas igen. Så passa på att besöka Biologiska museet innan den sista augusti.

Skillnaderna mellan det Bilogiska museet och Dyktankhuset är många. Det Biologiska museet ägs av Stiftelsen Skansen och har anställd personal. Dyktankhuset drivs av en ideell förening och har ingen anställd personal.

Likheterna är också många. Båda dessa museum förvarar ett rikt kulturarv, som tillgängliggörs för människor i jakt på kunskap. Dyktanken och Bilogiska museet har det gemensamma att det krävs engagengemang för att driva verksamheten. Det är samma engagengemang som behövs för att hålla en dykförening levande eller för att få ett förbund att flytta fram sina positioner i allt från samhällsdebatten om allemansrätt, möjlighet till utbildning och tillgängligheten av platser för träning av våra vattenidrotter.

Vare sig Biologiska museet eller verksamheten vid Dyktanken kom till genom ett kast med magiska trollspön. Det krävdes år av målmedvetet arbete, möten och en vilja att lägga grunden för något viktigt. Så var det förstås även med 59-åringen SSDF som 2018 ska firas för 60 år i dykningens tjänst, och så är det förstås med alla dykföreningar i Sverige.

Vi har så mycket gemensamt med familjen från Holland. Vi sätter kursen, vi planerar, vi möts, vi träter, vi enas och framförallt så gör vi det tillsammans för att vi vill förverkliga idéer. Ibland går det inte som vi tänkt oss. Vi kan ha målkonflikter, vi kan stöta på reella utmaningar och vi kan behöva fråga vänner om hjälp. Vi sparar inte på idéerna utan låter dessa komma i skrift (vissa bättre än andra) och analyserar möjligheter och hinder.

Familjen från Holland blev kvar en god stund på Dyktanken och det råder inget tvivel om att detta blev en höjdpunkt för dem. Med leenden och ett nummer av Sportdykaren i handen, så vinkade dem glatt adjö för ett snart återseende.

Vi träffade holländarna och många fler för att vi en solig lördag fanns på plats för att erbjuda en resa i tid och rum, som också bereder oss själva så stor glädje. Vi fanns där människor finns och vi har de facto något att erbjuda.

 

När barn- och ungdomsdykningen blir en ekonomisk fråga

Forskning vid Centrum för idrottsforskning (CIF) bekräftat att föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och bostadsort styr vem som föreningsidrottar – och vem som inte gör det.

Inom svensk organiserad dykning i föreningsform så är frågorna om idrott för alla, en mycket viktig fråga. En grundläggande del av Svenska Sportdykarförbundets påverkansarbete går ut på att få fler människor ned i vattnet och därtill bli intresserade av dyksporterna.

I en tid då föreningsengagemanget stannat av inom stora delar idrotten har det blivit allt vanligare med kommersiell idrott. Företag, men även idrottsföreningar, anordnar till exempel särskilda sommarläger för talangfulla fotbollsspelare eller prova på-träningar för barn. Mot betalning. För den familj som har en stark ekonomi så går det att hitta en lång rad av träningsläger och utbildningar.

För familjer med sämre ekonomiska förutsättningar, inte sällan från socioekonomiskt utsatta områden, så blir det svårare att få idrottande och rekreationsutövande att gå ihop med rådande ekonomisk verklighet. Här måste vi i alla lägen slå vakt om vår ideella särart.

Det kan vara lockande att vilja anpassa sin verksamhet till den kommersialiserade verksamheten, vilket jag tror är en farlig väg att gå. Det är och ska vara en skillnad mellan ideell och komersiell verksamhet. De ena behöver inte utesluta det andra, med som ideell organisation ska det finnas en tydlig skiljelinje där storleken på plånboken aldrig ska avgöra om Anna eller Erik ska kunna vara med och idrotta.

Ledartillväxt och flexibilitet i bidragsformerna

Idrottens utbildningssystem är helt beroende av ständigt nytillskott av ledare (instruktörer). Här måste svensk idrott förenkla vägarna för att skapa goda förutsättningar för morgondagens ledare och instruktörer. Av tradition så sker mycket av ledarutbildningen inom svensk idrottsrörelse på ideell basis. Detta ska ställas mot den kommersialisering som finns, och där förutsättningarna och ambitionerna ser annorlunda ut. Flexibilitet i ledarutbildningar kräver ofta en administrativ struktur som möjliggör läromoment via internet eller som brevkurser på distans. Ofta tar vi för givet att människor har tillgång till internet och en teknisk datamiljö, vilket långt från alla har. Kanske är stöd till en padda eller dator ibland det som kan göra skillnad för en ledare att växa, eller stöd för resor till och från träningstillfällen.

Det är välkommet att den svenska skolan nu kommer öka antalet idrottstimmar, där sportdykning mycket väl kan utgöra en del av timmarna. När väl barn och ungdomar kommer hem och berättar om att de vill spela undervattensrugby, fridyka eller träna fensimning, så ska det inte vara en plånboksfråga.

Den ideella idrottens lösen stavas engagemang och insatt tid. Vi ska inte möta en ökad komersiell konkurrens med att själva utveckla företagslika strategier. Det kan underminera föreningsidrottens traditionella principer om öppenhet, frivilligt engagemang och medlemsinflytande.

Timbro borde pröva idrottsrörelsens demokrati

Tankesmedjan Timbros Blanche Jarn uttrycken en oro över att den samlade idrottsrörelsen och påstår helt felaktigt att rörelsen i vissa avseenden hoppar jämfota efter politiska strävanden, för att erhålla bidrag för verksamheten.

Artikeln kan ni läsa här: 

Idrotten borde inte vara politisk

Udden riktas mot idrottsrörelsens arbete för inkludering och jämställdhet. Budskapet bäddas in med hänvisning till ett seminarium som ägde rum vid Almedalsveckan på temat ”När ska maskulinitetens sista högborg rivas” där en panel bestående av Riksidrottsförbundets generalsekreterare Stefan Bergh, kvinnojournätverket Unizons generalsekreterare Olga Persson, Golfförbundets generalsekreterare Gunnar Håkansson och debattören och handbollsspelaren Linnéa Claesson diskuterade frågor om jämlikhet och jämställdhet.

Blanche Jarn skriver att panelen talat initierat om kvotering av kvinnor till idrottsstyrelser, löneskillnader och normspaning.

Ja, det är inte så konstigt att panelen diskuterar dessa frågor med utgångspunkt från de enhälliga demokratiska beslut som idrottsrörelsen fattade vid Riksidrottsmötet i Karlstad under våren. Det är frukten av demokratiskt arbete och flera möten mellan de 71 specialidrottsförbund som utgör svensk samlad idrottsrörelsen under Riksidrottsförbundets flagga.

Feminism och allas lika värde, är lika lite en politisk trend för svensk idrottsrörelse som engagemanget att få fler att välja idrott och rörelse i ideell form. Blanche Jarn tycks glömma att svensk idrottsrörelse är en del av den svenska folkrörelsen där bildning och fysisk rörelse inte alls är synonymt med en politisk vänster och högerskala.

Blanche Jarn äger sin fulla rätt att tala om nivån på statens stöd till idrotten. Hon äger samma suveräna rätt att ansluta sig till Tankesmedjan Timbro. Hon borde dock ägna mer tid att sätta sig in i sammhällsvärdet tillföljd av engagemanget, där ideella ledare och styrelser skapar svensk folkhälsa. Statens stöd till svensk idrott har gjort och gör reell skillnad för mängder av människor.

Till skillnad mot Timbros verksamhet vilar idrottsrörelsens uppdrag i demokratiska processer där det råder full insyn. Där människor oavsett politisk hemvist eller yrkesbakgrund demokratiskt enas om en väg fram. Så fungerar även idrotten på regional och lokal nivå.

Om Timbro och Blasche Jarn upplever sig provocerade av ett utav idrottsrörelsens många seminarier på Almedalen, så är det kanske mer ett tecken på en låst åsiktsfåra, förbehållen en tankesmedja, som kanske borde pröva på det demokratiska urverkets progressivt tickande steg mot förändring.

Att arbeta för rättighetsstärkandet av svaga eller utsatta grupper i ett samhälle är lika lite en politisk trend som ett lamt förhållningssätt till de som för stunden har regeringsmakten.

Blanche missar att idrottsrörelsen drivit dessa frågor om jämlika spelregler i många år. Det är idrottsrörelsen som under många år tryckt på för att skapa förutsättningar för fler människor att inkluderas – inte politiken i allmänhet eller Timbro i synnerhet.

Svensk idrottsrörelse − landets ledande ledarskola

Låt oss dock unedstryka att även de åsikter som förs fram inom Timbro får plats i svensk idrott. Det sker regelbundna diskussioner mellan olika idrottsförbund. Det är en del av den demokratiska axel som gör svensk idrottsröesle unik.

Idrotten har cirka 640 000 ledare, varav merparten arbetar ideellt (källa: SCB)

Svenska Sportdykarförbundets styrelse.

Snorklingsled i Slite skärgård Gotland kan bli verklighet

Länstyrelsen Gotland fattade den 19 januari 2017 beslut om att en förstudie om en snorklingsled i Slite skärgård skulle genomföras. Gotland Dyk & Sport har gjort en föredömlig förstudie med välskriven text, kartor och undervattensbilder.

I förstudien identifieras två platser inom Slite skärgård som kan vara lämpliga att anlägga snorkelleder vid. Dels Svarta viken på Asundet samt viken väst Suderudd på Furuliden. De föreslagna lederna kan också bli anpassade för personer med funktionsvariationer.

Snorkningsleder ger många maritima möjligheter för människor att ta del av det marina livet. Det skapar inte sällan också intresse för kurser och engagemang i dykningens fantastiska värld. Det är en fantastisk upplevelser att få beskåda frisk blåstång, ålgräsängar, plattfiskar, spigg, räkor och sprudlande blåmusslor. Många av stenarna på botten ger skydd till mindre organismer, vilket kan skapa rikliga grunder för egna marinbiologiska studier.

Sveriges snorkningsleder är av flera skäl viktiga. Svenska Sportdykarförbundet välkomnar det lovvärda intiativet från dykarna på Gotland.

En snorkelled kan enklast beskrivas som en spännande naturstig under vattnenytan – en undervattensled som inbjuder till mängder av upptäckter och bildning. Snorkellederna brukar som regel vara cirka 200 meter långa och ha ett djup på 1-2 meter. En marin lina på botten leder den snorklade runt till olika informationsskyltar. Det finns vid snorkningsleder informationsskyltar på land som berättar mer om snorkellederna och vad man kan se.